Recension: Jul i folkton värmde som en välkryddad glögg i vinterkylan


Det är en glimrande föreställning vi får se på UKK när Jul i folkton uppträder denna kalla decemberafton. De sex musikerna på scenen besitter en stor samlad kompetens och talang och skapar magi tillsammans.

Jul i Folkton värmde som en glögg i vinterkylan. (Foto: Morgan Jansson)

Jul i Folkton värmde som en glögg i vinterkylan. (Foto: Morgan Jansson)
De är tionde året de turnerar tillsammans under namnet Jul i folkton. De musikanter som jag talar om är multiinstrumentalisten och visionären Ale Möller, tonkonstnären, sångerskan och riksspelmannen på fiol Lena Willemark, Esbjörn Hazelius som trakterar allehanda stränginstrument, riksspelmannen Lisa Rydberg på fiol, Olle Linder spelar bas och olika slagverk och slutligen gitarrmästaren Roger Tallroth.

Även Sofia Karlsson har tidigare ingått i denna grupp men hon är inte med i årets upplaga. Vi får trösta oss med att hon dyker upp på Katalin med Martin Hederos nu på onsdag.

7D2 9753-copy-2

Esbjörn Hazelius (Foto: Morgan Jansson)

Jag räknar innan konserten börjar till ett 20-tal instrument på scenen vilket bådar gott. Vi får sedan se en effektfull entré där flera av artisterna klingar på små bjällror till basspel av Olle Linder. Lisa Rydberg faller in med sin fiol och de sjunger alla tillsammans i en väldigt fin stämsång.

De fortsätter med en rungande Rävpolska där ”Räven raskar” är en del av melodin. Sedan följer ”Klang min vackra bjällra” efter Zacharias Topelius dikt ”Respolska” med Lena Willemark på sång. När sedan Esbjörn Hazelius sjunger så påminner hans skånska uttal mig lite om Mikael Wiehes.

Lena Willemark reciterar ”Nyårsklockan (ring klocka ring)” på älvdalsmål, som låter påfallande likt isländska tycker jag. Det är vackert fast jag bara kan förstå något ord här och där. Ale Möller spelar fint på en flöjt vilket skapar en speciell stämning. Lena Willemark sjunger sedan Monica Törnells Vintersaga och musiken går i ett härligt suggestivt tempo. Det är en av kvällens höjdpunkter för mig, men det finns många sådana.

Lena Willemark och Lisa Rydmark ”duellerar” lite i ett rungande fiolspel och Ale Möller spelar på något som kallas hackbräde som låter lite som en cittra. Roger Tallroth får sedan en stund i rampljuset då han underhåller oss på sin tolvsträngade gitarr.

7D2 9760-copy-2

Ale Möller. (Foto: Morgan Jansson)

Vid flera tillfällen visas väldigt snygga ljusspel bakom scenen. När Ale Möller fortsätter på Harpa ser nästan bakgrunden ut som några stora kontorsbyggnader. Ale Möller funderar sedan på hur han hade reagerat, när han var en långhårig yngling med elgitarr, om någon hade sagt till honom att han 40 år senare skulle spela harpa till en koralmelodi från dalarna. Han fortsätter sina funderingar om hur det kan vara i paradiset om man kommer dit. De gör en Povel Ramel liknade ”Paradiset (är det så vi ska ha det i paradiset)”

Olle Linders tamburinsolo när de spelar en brasiliansk julsång är ovanligt och imponerande. Han fortsätter sedan att berätta om när han reste tillsammans med sin familj till Brasilien och bodde i Rio de Janeiros gamla kvarter där han blev inspirerad att skriva musik, det blev Brasilienpolskan som vi härnäst får höra.

En härlig och ovanlig polska med lite sambarytmer. Han ackompanjeras främst av Roger Tallroth på gitarr och Lisa Rydberg på fiol. Jag slås av den musikaliska lekfullhet som alla musikerna besitter. De hanterar ju också flera olika instrument var under konsertens gång.

7D2 9788-copy-2

Lisa Rydberg. (Foto: Morgan Jansson)

Ale Möller tackar sponsorn Lampfabriken i Fagerhult, men vi får sedan veta att den är nedlagd för länge sedan. På 50/60-talet när de sökte arbetskraft från Sydeuropa flyttade bland annat ett grekiskt par till Sverige för att arbeta vid lampfabriken.

Deras dotter har lärt Jul i Folkton en grekisk julsång som Ale också sjunger på grekiska. Lisa Rydberg spelar sedan ett stycke på sin fiol som är så färskt så det ännu inte har något namn och det är enormt vackert. När musik verkligen berör mig så känner jag ofta en liten tår i ögonvrån och det gör jag nu.
De avslutar sedan kvällens första set med en rungande julsång.

7D2 9809-copy-2

Lena Willemark. (Foto: Morgan Jansson)

Efter pausen spelar Ale Möller mungiga till Olle Linders trumma i en annorlunda version av Staffan var en stalledräng. Ale spelar på olika flöjter och blåsinstrument under konsertens gång. Ibland liknar ljudet han får fram en sorts tvärflöjt och vid ett annat tillfälle spelar han på ett blåsinstrument som tillsammans med Lena Willemarks klaviaturspel låter som en säckpipa.

Lena Willemark berättar att när hon växte upp i Evertsberg, berättades det att enligt sägnen fick inte barn vara ute på kvällar och nätter mellan jul och nyår för då kunde trollet Glykks ta dem. Hon berättar en liknade norsk sägen och leder därmed in på nästa låt som hon och Lisa Rydberg ska framföra tillsammans och hylla de norska sångerskorna Agnes Buen och Kirsten Bråten Berg. Det är mäktigt när de två plus Esbjörn Hazelius spelar fiol samtidigt. En sträng går av på Lisas fiol ( hon berättar senare att faktiskt alla strängarna gick av)

7D2 9838-copy-2

Olle Linder. (Foto: Morgan Jansson)
Vi får därefter höra Esbjörn Hazelius sjunga den lite countryaktiga Bells are ringing av den amerikanska låtskrivaren och artisten Mary Chapin Carpenter. Lena Willemark och Lisa Rydberg framför en hymn till Maria med klang av medeltida musik. Esbjörn Hazelius försöker att lära oss lite gaeliska och berättar om Irländska traditioner kring jul.

Han spelar sedan en irländsk jig som övergår i en reel, i ett rasande tempo, tillsammans med de andra musikerna.Vi får också bland annat höra Lena Willemark sjunga Ulf Lundells fina ”Snart kommer änglarna att landa” innan det är dags för extranummer som avslutas med att publiken sjunger körsång tillsammans med artisterna till ”Nu tändas tusen juleljus”.

7D2 9873-copy-2

Roger Tallroth. (Foto: Morgan Jansson)

Det är verkligen en genuin, varm och innerlig julstämning vi har fått uppleva denna kväll av musiker med stor talang, känsla och ett väldigt fint samspel. Vi har bjudits på mycket omväxlande musik från olika delar av världen med mer eller mindre julkänsla.

Deras val av musik känns spännande och väl avvägt och inte alls förutsägbart på något sätt. En mycket trevlig kväll!