Lekfullhet och vemod i folkton


Jul i folkton är en samling musiker som de senaste sju åren gjort det till en tradition att turnera Sverige runt och spela folkmusik med jul- och vintertema.
Betyg: 4

Att det är en skicklig skara musiker råder det ingen tvekan om. Ale Möller, Esbjörn Hazelius, Lena Willermark och de andra är alla etablerade folkmusiker, som dessutom är märkbart samspelta.

Det som på skiva kan låta aningen studiokyligt, blir på scen precis så där närgånget, gripande och varmt som julmusik måste vara för att inte bli slentrian. Den traditionella folkmusikinramningen gör dessutom mycket för att höja Jul i folkton långt över konkurrensen.

Bland alla plastiga julkonserter som puttrar på med stomatolleenden och artificiellt glitter så ägnar sig Jul i folkton åt att gräva i känslor, stämningar och minnen som omger julen. Vi får ta del av både bandets julminnen, inklusive gästvokalisten Louise Hoffstens, samtidigt som särskilt de ofta fenomenala instrumentala numren tycks gräva i publikens bröstkorgar i jakt på både vemod och glädje.
För jul i folkton handlar inte bara om juleljus, utan även om julemörker. De räds inte att även peta i teman som ensamhet och det stora svenska vemodet som rullar in över så många av oss i juletider. Att det är just de instrumentala bitarna som är allra mest gripande säger väldigt mycket om vilka skickliga musiker vi har att göra med.

Folkmusik är dock inte bara stora känslor och vemod, utan även lekfullhet. Bland annat får vi en slags folkmusikvariant på beatbox, och en allsångsnidvisa över julstress. Även om det är just de stämningsfulla och bitterljuva visorna som är konsertens solklara höjdpunkt så lyckas man även fint med de ner uppsluppna numren, och har hela tiden publiken med sig.

Konsertens enda riktigt svaga parti kommer direkt efter paus. Det tar ett tag att få upp styrfart igen, men när de väl får upp intensiteten igen så får vi ett finstämt och värdigt avslut på showen. Att just folkmusik lämpar sig extra väl för julkonserter visste jag sedan tidigare, men frågan är om någon gör det bättre än Jul i folkton. Traditionellt, men alltjämt relevant.

! Lisa Rydbergs solonummer är fullständigt makalöst.

? Är det bara jag som gärna hade hört mer sång på älvdalska?

Erik Bonde/NWT.SE